Till min stora lycka har hela fyra personer röstat i min omröstning.

En person tycker att det är mkt synd om mig ja mer synd om mig än alla som drabats av hiv och aids. Undrar hur korkad den människan är. Det är inte ett dugg synd om mig. Jag bor i Sverige och är gift med Per. Jag har fått en gratis operation av ett trevligt gäng. Undrar hur vissa tänker??? En person tycker samma sak men att då det gäller kvinnor som blir misshandlade av sina män skulle detta vara en baggatell. Vill väldigt gärna att du ger dig till känna så jag kan slå dig gul och blå. Sen får vi se hur synd du tycker om mig, idiot. Två personer har uttryckligen förstått att jag helt saknar vänner och är en komplett idiot. Tack ni två kära läsare. Äntligen någon som vågar stå upp på barikaderna.

Undrar fortfarande vem som läser min blogg??? Ingen har gett sig till känna än.

Nu har jag börjat fundera vem som läser in blogg. det är en hög enligt statestiken. Släkten vet jag om, men resten. Via dottern vet jag att Krippe, Connys pojk läser den. Tack Krippe och jag skulle ha skrivit... men jag och din far var nog lika dåliga bägge två på att hålla kontakten. Ni finns båda i mina tankar. Sen har Therese berättat att hon är en trogen läsare och det känns roligt... Det är ju bara det att nu lär jag höja standarden på det jag skriver.....

Undrar om pytonormen har det besvärligt. Eftersom man säger att man mår pyton. Jag mår pyton! Gallsmak i munnen ingen vidare aptit, tempraturen i kroppen svänger upp och ner. Gallan som är borttagen gör ömsom ont och ömsom kliar den så jag blir galen.

Den enda som förstår mig är Tikka... men så är hon en mkt förstående hund.

Det såg ut så här???

Om ni inte upptäckt det har jag en ny omröstning. men det verkar inte som om någon har röstat. Tittar mig besviket omkring. Är det bara jag som tycker mest synd om mig i hela världen????

I måndags opererade jag bort gallan. Jag var mer än nervös och funderade att i smyg tassa undan och inte låssas om mina besvär. Men vilken härlig stämning det var på operationsavdelningen. De var profsiga och tog väl hand om mig. Efter det att jag åter vaknat talade doktorn om att operationen hade varit komplicerad och pågått i över två timmar. Gallan var rejält inflamerad och massor av galla hade runit ut i magsäcken. Vilket jag hade blivit varse på måndagskvällen. Jag spydde galla som en spygroda. Även nu kan jag känna gallsmaken i munen. Kanske det ligger lite kvar i magen opch skvallpar. Min familj håller sig på avstånd och om det är för att jag luktar illa (kan inte ducha) eller att jag är pjåskig och hela tiden begär att de skall hämta saker mata mig eller ta på mig strumpor rätta till täcket osv vet jag inte. Men det känns som de tar avstånd. Så jag har varit och hälsat på hos min nya arbetsplats och min gamla arbetsplats. Konstigt nog var alla mkt upptagna på båda ställena. Den enda jag kan lita på är min dator kompis Fotografen. Han kan man lita på. Jag får både sitta i knä och pussas med honom, via datorn. Men i alla fall sa min läkare att jag såg ovanligt frisk ut föra att vara så sjuk. Det tycker jag är ett gott tecken och jag tackar min hästmassör och alternativmedicinare geten (Jeanette) för att hon så bra förberedde min kropp för operationen samt efter den samma. Även geten är en person som inte sviker. Dit är jag välkommen även om jag luktar apa.

Nu skall jag läggas in på en förinläggning inför operationen. En dagsinläggning då man tar prover och jag får hälsa på läkaren. Jag skall ha med mig patientbricka. Jag har ingen patientbricka. Jag har inte varit på sjukhus sedan jag födde barn för 21 år sen. Läkare har jag sökt två gånger efter detta. En av gångerna kunde de hjälpa mig. Den nadra gången fick jag ta hjälp av geta (alternativmedicinaren). Men det skall bli spännande. Återkommer om hur det gick.

Vill flagga lite extra för denna blogg frugretaspyssel. Den finns länkad på min sida som luffarslöjd. Hon är så händig den kvinnan och har en jättefin sida. Gå in och kolla vet jag.

Lindex, Nybro

En tjej ~20 tittar på kläder på Lindex tillsammans med sin kille ~20.
Tjejen: Jag kom att tänka på en sak…
Killen: Mm?
Tjejen: Du ger mig alldeles för lite komplimanger!
Killen (förvirrat): Va?
Tjejen: Ja, du säger aldrig att jag är söt eller något sånt!
Killen: Men förfan, ge dig! Du själv har sagt åt mig att sluta ljuga!
Tjejen (chockerat): Men tack så himla mycket för den då!
Killen (skamset): Förlåt, sötnos. Vad vacker du är!
Tjejen: Men du är ju för fan dum i huvudet!
Killen (argt): Nä nä, jag ska aldrig mer ge dig en komplimang!

Då många undrar vad jag skall arbeta med i framtiden är det väll bra att jag talar om det nu!

Jag har tidigare arbetat som socialsekreterare och kommer nu att arbeta som kurator på Öppenvårdpsykiatrin.

Jag  gjorde som du sa......
Jag skickade mail till 10 personer som du  skrev.
Jag väntar fortfarande på  de t  där  jävlamiraklet som  skall inträffa!!!!    

Till  alla mina vänner som det senaste året skickat mig:  

önskningar,  kedjebrev, ängelbrev eller andra löften om tur OM jag  vidarebefordrar dem......

DEN  SKITEN FUNKAR INTE!!!!!!!!

Nästa  år, skicka istället pengar, öl, choklad, biobiljetter, bensinpengar  eller resecheckar!

TACK!

Så har jag då fått nytt arbete och sagt upp mig från mitt gamla. Spännande, jag ser verkligen framemot att börja på något nytt.

Jag har tre månaders uppsägning och kommer troligen att få gå tiden ut. Jag har några semesterdagar och hoppas i alla fall få mina tre månader förkortade något.

Återkommer om arbetet om ngn är intreserad.

Nu har jag fått tid för operation. Detta är tydligen alvarliga saker. Först skall jag in på ett inskrivningsbesök. Då skall de ta prover och jag skall få tala med läkaren. Vilket slöseri med tid. Ge mig ett A4 med text, jag är läskunnig. Sen skall jag läggas in och opereras och sen får jag ligga natt och observeras. Ja observation har jag ju varit med om innan och fasta och provtagning. Vilket slöseri med resurser. Det hade väll bara varit och ta proven och sen skicka hem mig och sen ringa på telefon. Jo jag är bitter.... Jag hade verkligen önskat de hade tagit den jä--a gallan akut. Hoppas jag får stenarna. Hade tänkt ge en sten till min dotter. Jag skall säga så här: "Jag ville ge dig en bit av mitt hjärta men här får du en bit av min galla." För de som inte förstod är det en kärleksförklaring. Min man tyckte bara det var äckligt och han ville minsann inte ha någon av mina gallstenar. Skillsmässan hänger i luften.... Hoppas Tula har större förståelse för symboliken. Men hon är inte som Per en träbock.

Nu har jag kommit hem från lasarettet. Jag fick åka in i fredags med sjukbil. Jag hade då fått ytterligare ett gallstensanfall. Jag hade tagit medicinen jag fått som innehöll bland annat morfin. Herregud vad sjuk jag blev. Det kändes som jag hade migrän i hela kroppen. Sen måde jag illa och var kruttorr i munen. Mitt luktsinne gick på högvarv och jag kunde inte stå upprätt. Nu har jag fått nya piller utan morfin.

Väl inne på lasarettet tog man ultraljud på gallan. Gallblåsan hade ett innehåll av gruss och gegg och i gallgången satt det ett flertal stenar. Jag fick fasta till kvällen och sen fick jag äta kvälsfika. Men inget gallstensanfall. Nästa morgon idag fick jag åter vara fastande fram till lunch och då serverades dillkött. Fy för den lede jag äter inte pöcha och jag äter inte dillkött. Fick peta i mig förgiftad potatis och morötter. Kan aldrig tro de var kravodlade. Men inget nytt gallstensanfall. Fick i alla fall hemgång och har blivit lovad en operation inom en snar framtid. Till dess får jag leva på de nya medikamenten eller återkomma om jag blir dålig.